Jill Mansells huvudkaraktär Clemency är en virrig tjej som träffar drömmannen Sam under en flygresa. Det visar sig dock att han är gift och vips är han borta ur bilden. Naturligtvis träffas de igen, nu är Sam inte längre gift, däremot tillsammans med Clemencys bortskämda och elaka syster Belle.
Hade boken endast handlat om Clemency, Sam och Belle, hade den varit ganska tråkig. vi har läst och sett samma story spelas upp gång på gång, på skärm såsom på papper. Men det som gör denna boken speciell är att den handlar om många andra än huvudkaraktärerna. Det är konstnären Marina, Clemencys adopterade mäklarkollega Ronan och så Kate som inte kan hitta rätt hus att köpa för arvet efter sin älskade mamma, och så Belles egna resa. Ärligt talat är Clemencys story den minst intressanta av allihop.
Boken blir aldrig rörig, och som författare vet jag hur svårt det är att få till synes enkla skeenden att framträda som enkla på papper. Tänk då att ni har fyra nästan-huvudkaraktärer och deras respektive handlingsutvecklingar och tillhörande bikaraktärer att jonglera med! Det görs mycket lättare med bild (säger jag som inte jobbar med bild). Kanske är det därför det känns som att jag sitter framför Netflix när jag läser och jag ser både karaktärer och miljöer tydligt i huvudet, trots att det inte finns mycket till beskrivningar.
Inledningen fick mig inte att fastna omedelbart men jag är glad att jag fortsatte. Jag behövde lite netflixunderhållning mitt i skrivandet.
Titel: Vi ses i Beachcomber Bay
Författare: Jill Mansell
Förlag: Nona
Sidor: 412
Comments
Post a Comment