Den avslutande romanen i Anna Fredrikssons i Pensionat Pomona-trilogin bjuder på allt vi tyckt om i de två första delarna: österlensk romantik, flergenerationsdramatik med lite egenföretagarpepp som dekoration.
Trilogin handlar om dotter Josefin, mamma Sally, mormor Vanja och den komplicerade relation de har efter de svek de utsatt varandra för. Josefin bedriver självhushåll tillsammans med sin älskade Harald med hjälp av svärföräldrarna samt ett äldre grannpar. Sally flyttar också till Kivik när hon får ärva sin föredetta svågers hus och Vanja lämnar Köpenhamn, hyr in sig på en gård och blir äkta österlenkonstnär.
I den avslutande delen sliter mor och dotter med varsin verksamhet och blir utsatta av ortsbor med för mycket makt. Mormor Vanja blir återupptäkt som viktig radikalfeministisk konstnär i Danmark, ställer på nytt ut i Köpenhamn och tvingas ta itu med ett förflutet som spökar.
Jag tyckte väldigt mycket om hela serien, inte minst för att jag delar Josefins ambitioner, bor på Österlen och har drivit café just i Kivik. Att bli serverad så mycket igenkänning är halva nöjet för mig. Den andra halvan ligger i att nysta i de komplexa mor-dotter-förhållandena Fredriksson mejslat fram. Visst har kvinnorna både drömjobb/ drömverksamheter, kälekstrubbel OCH befinner sig i en romantisk omgivning på Österlen, men fokus är alltid på relationerna dem emellan. Anna Fredrikssons trilogi klarar Bechddel-testet big time!
Någon annan som läst någon av delarna?
Titel: Vägen till äppelriket
Författare: Anna Fredriksson
Förlag: Forum
Comments
Post a Comment