Biblioterapi

Har du självmedicinerat med litteratur någon gång? 

"Biblioterapi" är en bok man vänder sig om efter på gatan. Så snygg att man vill skydda den från alla fall och alla flottiga fingrar och helst inte bläddra i den alls av rädsla för att slita på omslaget.

Som tur är låter jag inte mina estetiska förälskelser styra min läsning (eller icke-läsning) och efter denna bok kanske jag funderar mer på vad som faktiskt ska få styra min läsning. Biblioterapi är, som det låter, en terapiform i vilken man använder litteratur som verktyg. Det finns många olika sorters biblioterapi, styrd och ostyrd, baserad på skönlitteratur eller självhjälp, korta texter eller romaner, i grupp eller ensam. Det finns de biblioterapeuter som föredrar "kvalitetslitteratur" och de som tvärtom menar att eskapistiskt litteratur är det som gäller.

I sin bok ger Cecilia Pettersson en historisk överblick över hur man använt böcker som terapi, såväl som en genomgång av forskningen inom fältet och hur bibioterapi använts i olika länder. Hon berättar också om egna studier, bland annat om kvinnor som självmedicinerat med litteratur under sin utbrändhet och om en ledd läsarcirkel för deprimerade. Dessa två kapitel, samt det sista om hur man leder en egen grupp är, i min mening extra intressanta och inspirerande.

Det jag tänker på är den nu avlidne författaren Terry Pratchett som på bokmässan en gång berättade att hans böcker skrevs ut som botmedel mot depression. När han delade med sig av denna anekdoten förstod jag hur det kunde förhålla sig så, hur man kunde må bättre av att skratta. Men Petterssons bok fick mig att inse att det finns många andra områden där biblioterapi är hjälpsamt och jag blev sugen på att själv leda en sådan grupp. Efter en gedigen utbildning så klart.

Superintressant bok om ett spännande ämne. 

Titel: Biblioterapi
Författare: Cecilia Pettersson
Förlag: Appell förlag