Kosovo och FN

"Två generaler hade krigat så framgångsrikt att deras härskare ville belöna dem. De skulle få önska sig vad de ville, de hade en önskan var. Den förste önskade sig ett hus med stora ägor och många djur. Den andre önskade sig att allt som den förste hade önskat sig togs ifrån honom."

Jag har sällan blivit så positivt överraskad av en bok som av denna. Jag ville läsa den efter att ha hamnat i en diskussion med en vän som hade uppfattningen om att FN bombat sönder hela forna Jugoslavien. Jag visste att det var NATO, inte FN, men insåg att jag kunde mycket lite om konflikten. "Kosovo och FN" skulle lära mig mer.

Kosovo var den sista delen av forna Jugoslavien som krävde självständighet. Men då de, till skillnad från t.ex. Bosnien-Herzegovina, använde de sig av (relativt) icke-våld hamnade frågan långt ner på den internationella agendan. I slutändan installerades en FN-delegation i Kosovo med målet att överföra makten till folkvalda ledare för en stat som respekterade de mänskliga rättigheterna. Det är i denna delegation som Karin Rudebeck skickades ner.

Jag hade förväntat mig en relativt torr fackbok men Rudebecks dagböcker om FN-byråkratin är så levande skrivna att jag, trots den misär hon beskriver, hela tiden kommer på mig själv med att sitta och le. Som när delegationen inte kan betala ut löner eftersom de endast har 1000-lappar och måste skicka ett plan fullt av pengar till Tyskland för att växla. Eller som när den sporadiskt förekommande elen hela tiden flyttar sig, så att Rudebeck måste flytta sitt element från det ena uttaget till det andra. 

Rudebeck, och många av hennes kollegor, är ständigt sjuk, stämningen är vemodig, våldsam, ibland surrealistisk. Men det blir aldrig melodramatiskt och jag njuter av varenda sida. Plus så vet jag massa mer om Kosovo. 

Titel: Kosovo och FN
Författare: Karin Rudebeck
Förlag: Appell

#Kosovoochfn #appellforlag #karinrudebeck