Återvinningscentralen

Det var då inte alls särskilt svårt att bli uppläxad av Ulrika Linder. Faktum är att jag håller med henne, man borde så klart lära sig att återvinna i skolan, åtminstone om man ska fortsätta ett litet tag att leva i ett slit-och-slängsamhälle som drivs av tillväxt och konsumtion. 

Vad gäller återvinning gör alla fel, verkar det som. Så sent som för tio dagar sedan lämnade jag några trasiga keramikkoppar utanför glasåtervinningen (Wäät! Vad tänkte jag då? Vem skulle ta hand om dem?), och medan jag läste Linders bok hamnade jag i diskussion med en gäst om huruvida plasten på utsidan av en halmbal går under producentansvaret eller måste tas till tippen. Är det meningen att man ska veta sånt?

Men hur fascinerande sakfrågan än är hade den inte räckt för en hel bok. Som tur är pepprar Linder sin undervisning med anekdoter om sina år på återvinningscentralen. Vi får utforska hennes underligaste fynd, hennes och hennes kollegors hantering av det farligaste av allt farligt avfall samt bekanta oss med återvinningscentralens värsta besökare. Och på ÅVC har kunden alltid fel. Bara så ni vet, nästa gång ni åker dit.  

Det går ju inte att skriva om en serie utan att säga några ord om illustrationerna och Lidner illustrerar glatt och detaljrikt och man blir så glad av alla etiketter på saker och ting och listor och folks ansiktsuttryck. En höjdare helt enkelt!

Titel: Återvinningscentralen
Författare: Ulrika Linder
Förlag: Ordfront

#återvinningscentralen #ulrikalinder #ordfront #ordfrontförlag #serier #serieroman #återvinnrätt