Hölje

Mona vaknar till liv mitt i förlossningssmärtor. Det är inte riktigt klart när hon förstår att det är en förlossning hon själv är med om men mellan verkarna inser hon mer och mer var hon befinner sig och varför. Men inte riktigt varför, någonting är skumt. Eller rättare sagt är allt skumt. Mona vet inte vem hon är, var hon kommer ifrån och vad som hänt innan denna stund och nu ligger hon här med ett barn som är hennes. 

Tillvaron fortsätter för den nyblivna mamman. Hon har bostad och man och svärföräldrar som bryr sig om henne, eller gör de det? Ligger någonting annat bakom deras omsorg? Ser de vem hon egentligen är? Det gör de säkert och nu måste hon själv ta reda på vad det är samtidigt som hon har ett barn som är beroende av henne. Men till slut möter hon en flicka på gården som samlar på gråsuggor och som verkar kunna berätta vem hon är och hjälpa henne nysta ut det som kan ha gjort så att hon glömt.

"Hölje" är definitionen av en suggestiv berättelse. Långsam, poetisk och kort med ett ständigt pulserande dolt hot i bakgrunden. Till en början är läsaren lika förvirrad som Mona själv. Men så småningom grips man av spänningen, av Monas desperata sökande efter sitt minne. När en möjlig förklaring dyker upp stiger pulsen och man hålls fast fram till slutet. Det är vackert på sina håll och stämningsfullt, men ingen läsning för den som vill ha något lättsmält.

Titel: Hölje
Författare: Pooneh Rohi
Förlag: Ordfront

#hölje #poohehrohi #ordfront #ordfrontförlag