Kaktus

Susan, en 45-årig korrekt kvinna med heltidsjobb och sedan tolv år tillbaka i ett ömsesidigt noggrant arrangerat förhållande med en man som, liksom hon, inte vill binda sig, finner sig plötsligt i något av en gungig sits. Hennes mamma dör av en stroke och lämnar efter sig et testamente i vilket hennes oansvarige lillebror får livstidsnyttjande av mammans hus och Susan blir själv gravid. Susan som aldrig tänkt tanken på att skaffa barn måste nu navigera en graviditet samtidigt som hon ger sig i kast att försöka bevisa att hennes bror pressat modern till att ändra sitt testamente i sista stund.

Ganska snabbt i min bekantskap med Susan och innan jag läst liknelserna på andra håll, känner jag igen drag från Eleanor Oliphant, det kantiga, korrekta, perfektionistiska, orubbliga som efterhand ändå blir sympatiska. Susan är antagligen aningen bättre anpassad till omvärlden, har mindre av en diagnos kanske man kan säga. Hennes bakgrundshistoria är sorglig och hon har alla skäl i världen att förhålla sig skeptisk till sin lillebror, men traumat är inte fullt så stort som Eleanors. 

Kaktus är charmig och skriven med ett driv som gör att man bara vill fortsätta läsa. Bladvändare. Eller kan man hitta på ett nytt ord för en bok som man både vill läsa och sen lyssna på medan man diskar? Det bränner aldrig till riktigt på samma sätt som Oliphant, men det kräver jag inte heller av en bok för att den ska vara riktigt bra.

Titel: Kaktus
Författare: Sarah Haywood
Förlag: HarperCollins Nordic

#kaktusbok #kaktus #thecactus #harpercollinsnoric #sarahhaywood