ETT SPÖKE I STRUPEN AV Doireann Nì Ghrìhofa
En märklig bok, men jag tyckte mycket om den. Kanske för att den utger sig för att vara en rent igenom "kvinnlig text", och sedan levererar det den lovat på många olika plan.
Författaren blir i tidig ålder besatt av en sekelgammal text, en dikt kallad "Caoineadh Airt Uí Laoghaire", vilket betyder "Klagosång för Art O'Leary". Den handlar om en kvinna som blir förälskad i en man. Art O'Leary, som sedan blir mördad. Hans häst kommer hem ensam och blodig och tar henne till sin makes lik, där sätter hon sig och dricker hans blod.
Besattheten varar tills hon i vuxen ålder, som 4-barns mamma börjar forska, hon letar bland historiska dokument och bestämmer sig för att skriva om diktförfattarens (Eibhlín Dubh Ní Chonaill) liv, om hennes barn och barnbarn. Det är också en text som dryper av språk och som delvis är skriven på irländska. Samtidigt drar hon paralleller till sitt eget liv som kvinna. maka och moder.
Det som var roligt var att jag, under läsningen konstant drog paralleller till mitt eget liv. Doireann har en make som hon fortfarande är ytterst attraherad av och med honom har hon fyra barn varav ett som inte mådde så bra när hon föddes och tvingades stanna kvar på neonatal. Hon får veta att hon bör satsa på att bli lärare men kämpar med näbbar och klor för att slippa. OCH! Hon gör sig stora tekoppar hon aldrig dricker upp... allt och mycket mer kunde jag relatera till.
Men det jag tyckte mest om med boken var just dess uttalade mål om att vara en kvinnlig text och verkligen lyckas med det på alla plan, både genom hennes egen historia och genom synliggörandet av historiska kvinnor. Texten är stark, fascinerande, nära och naken.
Titel: Ett spöke i strupen
Författare: Doireann Nì Ghrìhofa
Förlag: Ramus förlag
#ettspökeistrupen
#doireannnighriofa
#ramus
#ramusförlag
#aghostinthethroat
#artoleary
#Caoineadh
#roman
#rörandeböcker
#lågmäldaböcker
#irland
#bokinstagram
#boknörd
#bokmal
#bokälskare
#booklover
#bokinspo
#höstläsning
#höstläsning2023
Comments
Post a Comment