TILL VÄXTEN - en kärlekshistoria av Maja Alskog Bredberg
🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳
Maja jobbar inom reklambranschen och har en karriär hon kunde vara stolt över. En dag befinner hon sig i Davos, på World Economic Forum, och det hon ser där tycker hon inte om, en global elit som säger sig vilja bättre, säger sig vilja bidra till att göra världen mer hållbar genom att plåstra om de småsår de orsakat, helt utan att ta itu med den större, allvarligare diagonalfraktur som jakten på tillväxt tillfogat vår värld.
Insikten får henne att ändra på allt. Hon går från stadskarriärist till trädgårdsmästare och torpägare och beger sig söderut för att undersöka villkoren för vår tids grönsaksodlingar samt och -arbetare (här finns ingen större skillnad mellan ekoodling och konventionell). Hon ändrar på allt hemma också och kommer på sig själv med att undra om hon tar det för långt. Om strävan efter renhet gör henne till en minidiktator på hemmaplan utan att det gör någon större skillnad i det hela.
"Till växten" är assnygg med sin 70-tals estetik. Den är också en intressant resa in i och genom en annan människas tankar. Jag lyssnade på en pod om Unabombaren häromdagen. Det som skilde den från alla andra dokumentära skildringar av Ted Kaczynski var slutsatsen: Kaczynski var ingen originell filosof, hans manifest var inte ett genialiskt verk av sällan skådade mått. Det enda som skilde Kaczynski från andra var att han var villig att döda människor för att få leva ett liv utan teknologi (och fy vad elak han var mot sin kärleksfulla mamma).
På sätt och vis är inte heller "Till växten" originell, Bredbergs funderingar har vi läst förut, och resan från stad till land och självhushållande har skildrats många gånger. Men alla gör den på sitt sätt och Bredbergs resa är inte mindre lärorik, strösslad med historiska fakta och anekdoter om fröbyten och PR-branschen. Och kanske är det snarare så att vi behöver fler skildringar av ekofrälsning utan tillhörande terrorattacker, inte färre. Fler inspirationskällor så att vi kan bli ett mer självförsörjande och mindre Temu-kåta (Gulity as charged!) folk. För resan behövs på ett inre plan, men också på ett samhällsplan.
🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳🌳
Comments
Post a Comment